En konspiration med många inblandade. Min bror kör upp en kamera i ansiktet på mig medan Tobias utan min vetskap gör "dumheter" bakom min rygg. Varken Elin (längst till vänster) eller Tobias syster Veronica (till höger) säger ett ord...
A Long Expected Party
När arbetet med hembygdsboken var slut kände jag att jag ändå ville stanna i Umeå. Eftersom jag redan stått i bostadskö i ett drygt år låg jag bra till för en lägenhet i Obbola - för det var där jag ville bo, inte i centrala stan.
Jag trivdes jättebra på ön, och förutom att Tobias bodde där var jag väldigt förtjust i miljön och alla de vackra platser som finns i närheten. Pappersfabriken är sällan ett problem då vinden ofta ligger på åt andra hållet.
Obbolaön med fabriken i förgrunden. Kanske inte ser så vackert ut från den här vilken, men ön är full av naturvikar och vackra stränder. Obbolabor är generellt sett väldigt trevliga och Obbola By känns lugn och trygg. Jag trivs väldigt bra här. (Foto: Billerud)
Den första april 2008 kunde jag tillsist flytta in i en lägenhet på Hyggesvägen i Obbola. Vid inflyttningen var den ganska sliten, men det fanns ett badkar, vilket jag ansåg vara det allra viktigaste, och jag fick dessutom tillstånd av hyresvärden att måla om i vilka färger jag ville samtidigt som de bytte vitvaror och mattor i kök och hall. Det blev perfekt, och verkligen ett hem att trivas i.
Hallen i min lägenhet som den såg ut före renoveringen...
...och efteråt. Ny matta och nyrollade väggar (vitt med ett litet stänk av grått så att det inte ska gulna). Möblerna har inte kommit på plats än.
Köket före renoveringen...
...och efter. Den gräsliga grågröna färgen har rollats över med vitt blandad med ett svagt stänk av grått. Ny golvmatta har lagts och kyl och frys bytts ut. Mitt köksbord och stolar har inte kommit på plats än.
Det kombinerade sov- och vardagsrummet innan ommålningen...
... och efter. Jag lät behålla den vackra höstlövsbården för att ge rummet lite karaktär.
Bården i närbild.
Vinterutsikt från lägenheten. Det stora pilträdet är vackert året runt.
Mitt köksfönster våren 2009. Fyren är en modell av Måseskärs fyr strax utanför Göteborg. Bonzaiträdet mår förövrigt betydligt bättre nu än vad det gjorde då.
Den 30 april 2008 fyllde jag 30 år. Jag firade med att bjuda in mina närmaste vänner till fest på Folkets Hus i Obbola. Det blev en mycket lyckad tillställning som tack och lov inte kretsade runt att fira mig utan att mina gäster skulle ha roligt.
Vi hade skattjakt och disco och massor av god mat tack vare mina duktiga föräldrar och vänner till dem. Trots att partyt var alkoholfritt slutade det hela ändå med att jag satte mig pladask på dansgolvet. Men jag skyller på Tobias... eller snarare min fallenhet för att bära iväg med honom i tid och otid...
Tobias med systern Veronica deltar i lekarna vid min 30-årsfest.
En rosa (och gravid!) Elin (längst till vänster) sneglar ut mot dansgolvet tillsammans med Anneli och Natalie, en tjej som gick en klass över mig på journalistlinjen i Kalix.
Elin, Natalie, Tobias, jag, Urban, Kristina och Camilla rockar loss på discogolvet.
Jag och Natalie.
Nu bor jag här i Obbola och varvar frilansarbete inom journalistik med kyrkogårdsjobb om vårarna. Jag har hittat många nya vänner i Umeå och ägnar mig på min fritid åt ett antal aktiviteter, bland annat gospelkören Great Joy som träffas och sjunger i Vasakyrkan varje onsdag.
Var framtiden kommer att leda mig vet jag inte. Jag kommer inte besöka något medium för att få svar utan försöker leva en dag i taget, och förhoppninsvis kommer fler intressanta tillfällen och människor att korsa min väg.
Kanske kommer också minnen av dessa upplevelser att postas här på hemsidan i sinom tid.
