Jag poserar i trädgården iklädd min nyss inköpta Star Trek-uniform.


Live Long and Prosper!


Vid den här tiden föddes de första kommersiella radiokanalerna som nådde längre än Sveriges storstäder i söder. Till Luleå kom Radio Rix från Göteborg och NRJ från Stockholm.

En kväll när jag i vanlig ordning slitit mig från datorn för att ägna mig åt skolarbete satte jag på stereon och fastnade på någon bra låt från Radio Rix. I studion satt en kille vid namn Stefan Björnshög. Alla radiopratare brukar lägga in lite personligt snack mellan låtarna, men döm om min förvåning när han plötsligt avslöjade att "Ja, och i dag har jag äntligen fått mitt modem, så när jag kommer hem ska jag sitta och surfa på Star Trek-sidor hela resten av kvällen!"

Blixtsnabbt letade jag upp ett faxnummer till redaktionen (det här var långt före de flesta företag ens visste att det fanns någonting som hette "hemsida") och skickade något i stil med att "Jag trodde jag och min kompis var de enda människorna på den här sidan av Atlanten som förövrigt visste vad Star Trek var! Har du några bra länktips?" För första gången inkluderade jag också stolt min e-postadress i ett meddelande.

Svaret dröjde inte länge. Så snart Stefan Björnshög kom hem skickade han mig en hel lista med länktips - bland annat till något som hette Svenska Trekkers mailinglista.


Svenska Trekkers hemsida som den såg ut 1999. Den finns dock tyvärr inte kvar i dag.


I dagens läge förs de flesta fandomgruppers diskussioner på Internet via avancerat programmerade forumsidor, med grafisk perfektion indelade i trådar och undergrupper. När Svenska Trekkers föddes var det e-post som gällde. Man skickade ut ett mail som sedan skickades till alla som prenumererade på listan. Svart enkel text på vit bakgrund, ingen censur, inga bilder och bara "riktiga" namn. Men jag insåg snart att det i gruppen fanns många härliga människor, och våra gemensamma intressen sträckte sig betydligt längre än till Star Trek.

Bland oss Internet-pionjärer fanns inte så många kvinnor, och visst ledde detta ibland till ett och ett annat mail från påträngande typer, men även att vi tjejer som fanns oftare tog kontakt med varandra.


Johanna sommaren 1998 under ett av våra många besök på fiken Chokladkoppen/Kaffekoppen i Gamla Stan, Stockholm.


På Svenska Trekkers-listan brukade det ibland komma mail från en tjej vid namn Johanna, och en annan som hette Lina. Jag tyckte att de båda verkade ha väldigt kloka åsikter och dessutom ett stort mått av humor. Lina hann jag skriva till först, och det visade sig att hon bodde i Kungälv, strax utanför Göteborg. Hon hade dessutom samma hästintresse som jag, så bara det gjorde att vi hade mycket att prata om.

Jag satt precis och funderade på att jag borde skriva till Johanna när jag plötsligt fick ett mail från henne i stället. Och det kändes verkligen som om det var meningen att vi skulle lära känna varandra. Vi hade vuxit upp med samma litteratur, gillade samma typ av musik och filmer och delade dessutom samma intresse för språk och det skrivna ordet. Utöver detta var även hon troende!


Johanna och jag runt juletid 2007.


Faktum var att några år senare skulle en bekant till familjen råka hamna på hennes domän av en ren slump. Han hade läst och läst och slagits av tanken att "vad den här tjejen verkar ha mycket gemensamt med Pedros dotter! Jag måste verkligen koppla ihop de här två." Några ögonblick senare, när han surfade in på hennes "vänner"-sida, insåg han att det inte behövdes. Jag låg redan först på listan...

På hösten 1996 rådde febril aktivitet på Svenska Trekkers. Vi var många som blev sugna på att träffas på riktigt, och det började diskuteras om Sverige behövde en riktig Star Trek-förening. Eftersom de flesta listmedlemmarna kom från göteborgsområdet var det naturligt att den första skulle födas där. Det var ett tillfälle som jag inte ville missa, och dessutom skulle det bli väldigt roligt att få umgås med Lina och mina andra e-mailkontakter.

Den 23 november 1996 träffades så slutligen ett 30-tal förväntansfulla "trekkers" under Tor Kjellströms och Stefan Björnshögs ledning på Grevegårdsskolan i Tynnered. Föreningen fick logiskt nog namnet "West Coast Trekkers" (WCT) och evenemanget fick heta "Star Treff I".

Vi blev betydligt fler än vad vi hade räknat med, och stämningen var hög. Det här skulle definitivt bli ett återkommande evenemang. Vi blev också ständigt fler, och från att inledningsvis bara krävt en liten fritidslokal så förutsatte de nya "treffarna" tillgången till en hel biograf eller liknande.

En tjej vid namn Jessica som umgicks mycket med oss under "treffarna" poserar med Kapten Kirk i mitten (en papperskopia, dock...) och Lina. Star Treff 97 på Draken i Göteborg.


På hösten 1997 kom Star Trek-filmen "First Contact" som till en början inte ens planerades att släppas på biograferna i Sverige. Men Svenska Trekkers och WCT genomförde en intensiv brevskrivningskampanj, och snart hade vi inte bara lyckats få hit filmen, utan även anordnat ett jättelikt Star Trek-maraton på biografen Draken i Göteborg, med alla tidigare filmer i 35-millimeters cinemascope-version, inklusive en exklusiv förhandsvisning.

Draken är en musikbiograf med fantastisk akustik, och när de sista tonerna av First Contacts eftertexter klingade ut visste jublet inga gränser. De stående ovationerna från de flera hundra deltagarna är något som för alltid kommer ha en plats bland mina mest gyllene minnen.


Ett glatt gäng från Star Treff 97 - från vänster Lina, jag, Magnus, Emma och en kille som också hette Magnus, om jag minns rätt.


Även Stockholm ville ha en Star Trek-förening, och i februari 1997 hölls den första videodagen på en fritidsgård utanför Åsätra. Jag kom dit med Johanna, och det skulle också bli en trevlig upplevelse. Under de följande åren blev det många "treffar" och videodagar, och trots att det förstås var härligt att få njuta av Star Trek på stor duk så var den allra största behållningen att umgås med alla Internetkontakter på riktigt.